En Svensk Klassiker - Del 1 - Vansbrosimningen!
Att som en gammal elitsimmare säga att ett simlopp man gör när man absolut inte är i sin livs bästa simmarform, är det roligaste man gjort, det säger väl ändå något?
Vansbrosimningen (3000m) som gick av stapeln 4 juli, skedde under väldigt fina väderförhållanden och var en riktigt kul upplevelse. Solen gassade på och i skuggan var det 26-28 grader. Att dra på sig en våtdräkt var mindre kul kan jag meddela. Kände mig som en knubbsäl som höll på att växa ur sitt skinn. När uppvärmningen var över och det var dags att springa ner i vattnet så var det med glädje. I Vanån var det ca 18 grader och i Västerdalälven sjönk det en grad. Jag frös aldrig, men var inte heller för varm. Perfekt helt enkelt!
Första tanken som slog mig när jag började simma: "Herre gud så mörkt det är!" Kunde knappt se handen framför mig. Jag lyckades snabbt ta mig fram till främre delen av min startgrupp, och redan vid första 500m-markeringen var vi ikapp de långsammaste simmarna från startgruppen innan. För mig var den stora utmaningen just då att hålla koll på vilken riktning jag skulle simma. De vita bojorna var tänkta att hjälpa till med detta. Dessvärre var hela mitt synfält fullt av små vita guppande prickar eftersom startgruppen innan hade vita badmössor. Förvirringen var total. Fötterna krampade vid 5 tillfällen. Samma sak händer när jag simmar i bassäng så det var inte oväntat. Det var bara att sluta simma med det benet och crawla vidare.
Vid 2000m-markeringen vände vi uppströms och trängseln ökade markant när alla ville simma så nära bryggorna som möjligt för att undkomma de startaste strömmarna. Det blev ett väldigt zickzackande och armbådande, men framåt kom jag. I mål stannade klockan på
42:02 och därmed var del 1 på min klassikerresa färdig.
Senare fick jag veta att denna tid räckte till plats 58 bland tjejerna och 207 bland de totalt ca 9000 deltagarna. Det räckte dessutom till att kvalificera mig till en elitstartgrupp om jag kör Vansbro igen närmsta 3 åren.
Mycket trevligt!
I övrigt var det en mycket trevlig helg, trots att ca 15 timmar spenderades i en bil. Att få åka med familjen Voss (Madde, Andreas och lille Sebastian) var både mysigt och roligt. Är väldigt glad att de gick med på att dras med mig en hel helg.
