Det är med ett stort
leende och hög förväntan som man tar rektorn i handen och mottar ett diplom.
Flera års studieslit är till sin ände och nu väntar den där verkligheten som
professorer och gästföreläsare tillsammans byggt upp. Det sägs att
möjligheterna är oändliga, och att med en sådan fin utbildning i bakfickan är
det bara att ta för sig. Jag som dessutom varit ambitiös nog att arbeta vid
sidan av studierna och samlat på mig en gedigen arbetserfarenhet för min ålder
räknat, köpte vad de sa med hull och hår.
Men nu sitter jag i den
där sitsen som jag har börjat inse att jag delar med många unga nyutbildade.
Status arbetslös. Jag hade faktiskt aldrig riktigt trott att jag skulle behålla
den statusen särskilt länge. Men borta är den där hoppfulla verkligheten som
byggdes upp under min tid på universitetet. Det känns som någon ryckt undan
mattan under fötterna och blottlagt den kala, trista och sanna verkligheten.
Det är inte annat än att det vänder sig i magen när man läser de angivna
kvalifikationskraven för de tjänster man vill söka. Du ska inte bara vara
högutbildad, du ska vara en så god samarbetspartner som Robin är till Batman,
du ska vara lyhörd, hantera stress som en OS-guldmedaljör i skidskytte, vara
fantastiskt trevlig, adjektiv, adjektiv, och ännu fler adjektiv, och glöm inte,
du ska ha minst fem års erfarenhet. En kortare beskrivning vore, ”vi söker
superman eller superwoman”!
Så vad vill jag
egentligen ha sagt? Jo, till er arbetsgivare som söker nya talanger för er organisation,
stryk kvantifikation av erfarenhet från era annonser. Det är klart att det ofta
är en fördel med viss erfarenhet, det tänker jag inte argumentera emot, men
varför sätta en siffra på det? Och är det inte så att det ibland kan det vara
bättre att plocka någon som ännu inte blivit färgad av för mycket erfarenhet?
En person som ingen tidigare arbetsgivare har satt sin prägel på. Och till er
som sitter i samma sits som jag, ni är inte ensamma, fortsätt kämpa och ge inte
upp!
Artikeln blev publicerad i Sydsvenskan 27/2/2014. Se länk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar